Det är ett land som är bra på väldigt många sätt, vi vill att alla ska ha lika möjligheter till allt, vare sig det gäller skola, jobb eller sjukvård...vi har ett väldigt vänligt samhälle för de som kommer ifrån andra länder (det finns vissa människor som är socialt missanpassade o tycker att människor med annan bakgrund än dig själv o det du känner igen är inget att ha,..men det visar bara på deras egen brist av intelligens)..men annars är "landet lagom" väldigt bra...man får tro på vad man vill, man får älska vem man vill, man får tjäna hur mycket pengar man vill ..eller??
Jo, inom vissa gränser...så länge det är lagom eller hur...?
Men vadå, vi är väl glada för varandra då det går bra för någon annan..eller? Hur många gånger hör man inte människor prata om andra som köper nya bilar, eller reser utomlands flera gånger per år o dom säger "Jag undrar jag hur dom fick pengar till det där? Tjänar man verkligen så bra då man jobbar med ***?"eller "Jag har hört att han är otrogen på sina affärsresor.." bara för att allt kan ju inte vara så bra som det ser ut eller hur? Dom kan ju inte vara så överlyckliga som de ser ut o allt kan inte vara så perfekt eller hur? Utan det är ju säkert bara lagom perfekt o de kan ju inte vara mer än lagom lyckliga...eller??
Om du får frågan "Vad är dina styrkor?" Kan du säga dom ärligt inför andra..allihop, inte bara den reducerade versionen.. Kan du stå för att du tycker att DU är bra, eller varför inte bäst ibland..?.eller väljer du oxo att var lagom..?
Varför är vi svenskar så snabba att döma istället för att hylla dom vi har omkring oss, om det så gäller lottovinsten på en miljon, den nya bilen man jobbat ihop eller det faktum att man känner sig så kär att man vill dela det med hela världen...?
För erkänn, har inte du tänkt tanken då nån säger att de är så lyckligt kära "att åh, så vill jag oxo känna..men SÅ bra kan det ju inte vara..det måste ju finns nåt dåligt"..för man kan ju vara mer än lagom lycklig..eller iaf andra kan inte vara det..??!
Jag å andra sidan, har en underbar pojkvän och jag har aldrig varit så kär som jag är i honom...jag kan mina styrkor o kan se styrkor i de få svagheter jag har, jag är nöjd med mitt utseende o rör mig med stolthet..jag har underbara vänner o blir ärligt glad då det går bra för dom, för då dom mår bra så mår jag bra!
Jag kan ärligt säga att jag är lycklig, för mig själv, mina vänner o alla andra...o inte bara lagom, nej, utan här är det fullt ut!!!
Hur är det me dig?
Jo, inom vissa gränser...så länge det är lagom eller hur...?
Men vadå, vi är väl glada för varandra då det går bra för någon annan..eller? Hur många gånger hör man inte människor prata om andra som köper nya bilar, eller reser utomlands flera gånger per år o dom säger "Jag undrar jag hur dom fick pengar till det där? Tjänar man verkligen så bra då man jobbar med ***?"eller "Jag har hört att han är otrogen på sina affärsresor.." bara för att allt kan ju inte vara så bra som det ser ut eller hur? Dom kan ju inte vara så överlyckliga som de ser ut o allt kan inte vara så perfekt eller hur? Utan det är ju säkert bara lagom perfekt o de kan ju inte vara mer än lagom lyckliga...eller??
Om du får frågan "Vad är dina styrkor?" Kan du säga dom ärligt inför andra..allihop, inte bara den reducerade versionen.. Kan du stå för att du tycker att DU är bra, eller varför inte bäst ibland..?.eller väljer du oxo att var lagom..?
Varför är vi svenskar så snabba att döma istället för att hylla dom vi har omkring oss, om det så gäller lottovinsten på en miljon, den nya bilen man jobbat ihop eller det faktum att man känner sig så kär att man vill dela det med hela världen...?
För erkänn, har inte du tänkt tanken då nån säger att de är så lyckligt kära "att åh, så vill jag oxo känna..men SÅ bra kan det ju inte vara..det måste ju finns nåt dåligt"..för man kan ju vara mer än lagom lycklig..eller iaf andra kan inte vara det..??!
Jag å andra sidan, har en underbar pojkvän och jag har aldrig varit så kär som jag är i honom...jag kan mina styrkor o kan se styrkor i de få svagheter jag har, jag är nöjd med mitt utseende o rör mig med stolthet..jag har underbara vänner o blir ärligt glad då det går bra för dom, för då dom mår bra så mår jag bra!
Jag kan ärligt säga att jag är lycklig, för mig själv, mina vänner o alla andra...o inte bara lagom, nej, utan här är det fullt ut!!!
Hur är det me dig?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar