Smultronställen..

Då jag plockar smultron vid vägkanten, kommer jag ihåg somrarna då jag var liten.:) Min mormor bodde då i Småland, utanför Vimmerby..långt uppe i skogen med flera kilometer till nästa granne bodde hon o hennes karl Sven Olof.. Hit brukade jag o min kusin åka o spendera våra sommarlov..ibland var min storebror med men mest då vi var riktigt liten. Vi åkte dit o vallade kor till grönbete, hässjade hö som förr i tiden, badade i sjön alldeles intill o fiskade även kräftor där,som sedan kokades i dill o åts.. Vi klättrade i träden i den stora trädgården o åt körsbär tills vi fick ont i magen..o ibland då det regnade fick vi se grävlingsungar gå runt i gräset o göra det samma.. Regnet kom oftast med riktigt rejäla åskväder, då vi satt hoptryckta med varandra o räknade ett tusen ett, ett tusen två.. Oftast hann vi inte längre än till ett tu..o plötsligt var vi utan ström! Då satt vi o spelade fia med knuff i skenet av ett stearinljus o lyssnade på väggklockan som tickade dovt o nån ko som råmade en bit bort. . Vissa dagar cyklade vi på gamla cyklar från flera årtionden sen ner till postlådan som var nästan tre kilometer bort..men man stannade alltid efter vägen för att äta krusbär, hallon eller självklart smultron.. Det kändes som att man for till en annan värld, en annan tid då man kom hit..som om man blev en del av Astrid Lindgrens sagor..