Vad jag än försöker göra, så finns den där..
Den gömmer sig i mörkret, i det undermedvetna, smyger sig på, drar ner mig...
Jag försöker att inte tänka på det, att låta bli det..men hela tiden kommer en tanke att jag förtjänar en belöning o jag ger efter.... Men det är ingen belöning, det är bara vad en del av mig vill få det till att vara....i själva verket så blir det en bestraffning..
Det är något jag suktar efter, något jag vill ha...jag vet att jag inte borde, jag vet hur jag kommer o må efteråt... Men jag vet oxo tillfredsställelsen då jag får vad jag vill ha, den toppen, den kicken... Men precis som den blodsockerkick man får av nåt sött, så sjunker man lägre efteråt o det blir än hårdare kamp att ta sig upp igen..
Nånstans långt där inne, hör man en röst som säger "jo du har förtjänat detta, kom igen gör det/ta den/ät det/gå dit..du vet ju att du mår bra då du gör det"
Ett missbruk, kan lätt öppna dörrar för andra sorters missbruk...vissa har lättare för att ramla ner i flera sorters missbruksbeteende...
Det behöver inte vara något livsfarligt, något olagligt...det räcker med att det skadar dig själv, för det i sin tur kan lätt resultera i att närstående blir sårade...
Det sätter ännu större press på dig själv, för du vill inte såra någon...att du sårar dig själv spelar ju ingen roll eller hur? Men dina nära....
Du tänker att du ska förändra dig, för deras skull..det måste ju vara jobbigt för dom att se dig som du är...
"Ja, jag ska bli bättre..jag ska skärpa mig...jag har bestämt mig.." "Fan va duktigt, det måste jag ju vara värd en belöning för..eller hur?"
O plötsligt är du där nere igen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar