Det är två timmar sen min älskling satte sig på bussen för att ta sig hem till Falun igen...det är otroligt hur snabbt man kan sakna någon!! Känns lite löjligt på nåt sätt oxo då jag vet att han kommer hit om en vecka igen o kommer då att stanna väääääldigt länge!!=)
Nu sitter jag här ensam i min säng o kikar på Bones på trean...o med min ensamhet kommer funderingar över allt o ingenting...
Så mycket som jag älskar att vara tillsammans med Anders o så mycket som jag verkligen älskar honom, så har jag en förmåga då jag är i ett förhållande, att bli en person som jag inte tycker särskilt mycket om...
Det är väldigt svårt o förklara..men ångesten smyger sig på för orsaker jag knappt kan beskriva i ord...ofta vet jag faktiskt inte varför....o i sin tur reagerar jag o gör saker jag ibland inte vill göra, vilket resulterar i ännu mera ångest efteråt....en enda ond cirkel alltså!! =S
Nu gäller det åter igen att försöka ta sig ur denna cirkel eller åtminstone bryta den..jag har gjort det förr...
Det är bara så tröttsamt att detta är en ständigt pågående kamp bara...
Har ni hört talas om belöningscentrat i hjärnan?? Det är lika stort som en mandel ungefär o det är den som håller greppet om beroenden....för mig fungerar det nog så att då jag känner ångesten komma krypande eller om jag verkligen känner att jag mår bra, då signalerar denna lilla mandel ut att jag förtjänar en belöning....varpå jag gör saker som att äter(godis, mat eller dricker...), detta är samma sak för alkoholister o knarkare...
Denna "belöning" är ju inte en belöning särskilt länge, utan blir ju mer en bestraffning...men det är väldigt svårt att stå emot dessa signaler tyvärr....vilket gör att jag verkligen mår skit!!
Ja ja..vet inte om detta bara blev en massa blaj...men det är ju lite detta jag har min blogg till, att tömmamitt huvud på mina tankar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar